Vilken torsdag i Malmö!
Fair Play mot GLTK i seriefinal i damernas Elitserie följt av Champions League fotboll.

Ingen blev besviken, detta var en seriefinal som hade allt, talangscouter på läktaren, spänning , känslor och tennis på allra högsta nivå.

Dubblarna var först ut som sig bör. Jasmina och Matilda öppnade starkt, dirigerade av Jesper på bänken. Tyvärr kunde dom inte riktigt behålla taktpinnen utan Lister/Roma tog över allt mer och kunde till sist stå som segrare med 4-6 6-2 10-6.
På banan bredvid spelade nya tandemparet Marina och Valeria  mot importen Ewijk  Chayenne flankerad av Matilda Malm.  Drabbningen innehöll det mesta. En riktigt bra dubbelmatch med massor av no ad poäng som fällde avgörandet.
Spelet böljade fram och tillbaka innan våra flickor allt mer började spela med insidan och hitta motståndarnas ömma punkter. En komfortabel seger i matchtiebreak med 4-6 6-4 10-5 och jag tror att Valerias avslutande backhand Winner är bland de svettigaste som har skådats på Fair Play stadion.

Dags för singlarna där Matilda tar sig an danska tvåan, vi vet ju alla vem som är etta Caroline Wozniacki, och Fair Plays tvåan Karen Barbat. Ett spelmässigt helt jämnt första set som med lite tur hade kunnat gå med Matilda. Med vinden i ryggen så seglade danskan ifrån i andra set till seger 6-3 6-0.
Andrea antog utmaningen från Cornelia Lister och efter att  Jesper hade förklarat för Andrea att hon inte behövde slå en vinnare på första slaget så vände matchen och hon var bara en hårsmån från att vinna matchen efter att ha inte tillvaratagit någon av sina tre matchbollar. En annan infallsvinkel är att hon kanske vann matchen vid ställningen 13-12, där hon fick ett ypperligt läge med sin forehand att avgöra inside out och gick för slaget. Bollen damp ner nära linjen och Andrea trodde hon hade vunnit för inget domslut kom, sedan gick sekunderna i slow motion där Lister agerade drama Queen och fick stöd från bänken och vips var det 13 lika. Så är det att vara bortalag ibland!

Det kändes redan i dubbeln att Valeria var i slag. Chayenne visade sig tyvärr vara precis lika vass i singel som hon hade varit Fair Plays dominant i dubbeln. Valeria gör det mesta rätt i första set men motståndet är briljant 3-6.
När andra set börjar ta form visar det sig att Valeria intar bara använder sig av all den färdighet hon har tillskannat sig på banan genom åren  utan även har smartness nog att göra små men ack så värdefulla korrigeringar och vips är det 6-4 och fröken Chayenne undrar var som hände att trots felfritt spel så väntar nu ett matchtiebreak. Vad händer? Naturligtvis det numera obligatoriska toalett besöket som alltid drabbar den som har förlorat setet som helt plötsligt känner att nu kan jag inte hålla mig längre utan är tvungen att uppsöka annan lokal. Vid 4-4 i matchtiebreaket förlorar Valeria lite gnutta energi och vips är det 4-9 och detta går inte att reparera.  7-10 All heder åt Valerias insats!
All heder även åt domaren Henrik Atlevi som var behållningen i stolen denna kväll som trots sin ringa ålder dömde med stor pondus och precision. Där ser man hur viktigt det är att själv spela och kunna läsa spelet och vara van vid tempot. Bra jobbat Henrik!

Marinas matcher skulle alla juniorer bevittna minst en gång per termin. Kunnande blandas med variation och taktiskt sinne och en fantastisk passion och fokusering. Då hjälper det inte att som motståndare  försöka “skrika in ” egna missar något som en utomstående har svårt att förstå. Marina dominerade denna jämna tillställning med sitt breda register och var nära att gå ifrån flera gånger i andra set utan att lyckas. Siffrorna mot Emma Ek skrevs till 6-4 6-4.

Hatten av för Fair Play som gick segrande ur denna seriefinal med 4-2.